Materialitet

Bland den litteratur som vänder sig till studenter i konstvetenskap och andra bildtolkande vetenskaper finns en mängd texter som behandlar teorier och teoretiska begrepp. Vad som däremot i hög grad saknas, och som studenter ofta efterlyser, är texter på svenska som visar hur teorier och begrepp kan tillämpas i konkreta tolkningssituationer. Serien Teoretiska tillämpningar i konstvetenskap avser att fylla den luckan, där boken Materialitet är den fjärde i serien.

Boken introducerar och aktiverar ett begrepp som under de senaste decennierna kommit att ta en allt viktigare plats i humanistisk forskning. Konstvetare - men också arkeologer, antropologer, litteraturvetare, etnologer och andra humanistiska forskare - intresserar sig i allt högre grad för de materiella förutsättningarna för, och manifestationerna av, människors sociala och kulturella liv och utbyte.

Trots sin aktualitet i dagens vetenskapliga samtal kan materialitetsbegreppet te sig undanglidande och svårfångat. Det rör sig hela vägen från de mest handfasta analyser av en kulturell artefakts materiella beståndsdelar, till de bitvis svårgenomträngliga teoretiseringar av föremålslighet, agens och nätverk som brukar sorteras under etiketten "new materialism".

Boken Materialitet ger emellertid konkreta exempel på hur materialitetsbegreppet kan öppna för tolkningar av viktiga meningslager i konstverk och andra kulturella artefakter. Efter den inledande introduktionen där olika perspektiv och begreppsliggöranden kring materialitet diskuteras gör sex forskare var sin analys utifrån sin forskarexpertis. Kapitlen baseras på ny forskning och är skriva särskilt för denna bok. Exemplenspänner från 1600-talet till modern tid och innefattar måleri, skulptur, arkitektur, konsthantverk och vad som brukar benämnas etnografika. De olika kapitlen visar tillsammans materialitetsbegreppets mångfacetterade karaktär men låser inte låser fast det vid en definition utan öppnar ögonen för ett flertal olika tolkningsvägar.